Arbetstimmar per månad

 

Arbetsdagar per år 2023

I allmänhet när man pratar om antal arbetstimmar per månad brukar man säga 160 eller om man pratar om antal arbetsdagar per år 2023 brukar man säga 250 vilket ju ofta inte riktigt stämmer. I år (2023) är det ju till exempel mellan 152 och 184 arbetstimmar med ett genomsnitt på hela 169 timmar per månad eller 253 arbetsdagar (112 lediga dagar!). Här i tabellen under kan du se exakt hur många arbetsdagar, arbetstimmar, antal lördagar och söndagar samt övriga lediga dagar till exempel röda dagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Vid de tillfällena som en röd dag sammanfaller med en lördag eller söndag så räknas den in i Lör & Sön kolumnen. Vi räknar också med en åtta timmars arbetsdag. Vilka dagar i Sverige som man räknar som helgdagar regleras i följande Lag (1989:253) “Lagen om allmänna helgdagar”. Majoriteten är lediga följande helgdagar även om de råkar sammanfalla med en vanlig vardag:

Kolla gärna in vår kalender här till höger som innehåller info som t.ex. namnsdagar och lite historia om vad som hänt just den dagen.

MånadArbetsdagarArbetstimmarLör & SönÖvriga
Januari2217691
Februari2016080
Mars2318480
April18144103
Maj2116882
Juni2016082
Juli21168100
Augusti2318480
September2116890
Oktober2217690
November2217680
December19152102
Total årsarbetstid252201610510
Snitt / Månad211688.750.83
Midsommar

Midsommardagen

Midsommardagen och midsommarafton infaller mellan 20-26 juni. Det kan argumenteras för att denna högtid idag är en av de viktigaste i Sverige, bredvid julen. Olikt julen så firas midsommar oftast med bekanta snarare än enbart familjen. Vänner och vänners vänner. Firandet härstammar från Johannes Döparens födelsedag, den 24 juni. Midsommarstången, eller majstången är en av högtidens mest viktiga symboler. Den användes av djäknar (studenter) under 1600-1700 talet som rörde sig runt i städer, byar och sjöng/tiggde. Man tror att midsommarstången kommer från Tyskland. Ordet “majstång” härstammar inte från månaden maj, utan från att man “majade” stången; alltså beklädde den med löv. Midsommarstångens symbolik är inte riktigt bestämd. Vissa tror att det är en fallossymbol, medan vissa tror att det är en avbildning av det kristna korset. Runt stången dansas det och sjungs klassiska midsommarlåtar som exempelvis “Små grodorna”. Historiskt sett är midsommarnatten förknippad med magi. Växter sägs ha en viss magisk attribut under denna kväll, varpå det är extra bra att samla läkande växter denna kväll. Ritualer som förknippas med midsommar är bland annat att sju sorters blommor läggs under kudden, varpå man ska drömma om den man ska gifta sig med, eller att blommornas magi sparas efter att man gör en krans. Den magiska mystiken kring midsommar tros kunna ha och göra med att midsommarnatten oftast är speciellt ljus och symboliserar början på sommaren.  Mycket av den mat som äts vid andra högtider förtärs också under midsommar. Det finns dock tillgängligt mycket mer färsk mat. Färskpotatis, jordgubbar, örter och fisk med mera. Något som även hör till är lagrad ost, smör, knäckebröd samt vid rätt tillfälle nubbe. En klassisk maträtt som äts vid midsommarfirandet är sill, färskpotatis och gräddfil. Midsommar är den högtiden då det generellt samlas flest människor på samma plats från olika vänskapskretsar, vilka alla är där för att delta i en stor fest. Midsommarfirandet i Sverige har även blivit ett internationellt känt fenomen och är något som många utomstående landet inte minst förknippar med Sverige men också reser till Sverige för att uppleva.

Påskdagen och Pingstdagen

Påskdagen - Pingstdagen

Påskdagen

Påskdagen, eller uppståndelsens söndag firas till minne av Jesu uppståndelse. Denna dag infaller på söndagen i påskhelgen. Påskhelgen har ett rörligt datum och sker vid olika tidpunkter varje år, mellan 22 mars till 25 april. Påskdagen infaller den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. 

Den här dagen är av absolut störst betydelse inom den kristna kyrkan eftersom att den firar Jesu återuppståndelse efter att ha blivit begravd på långfredagen. Påskdagen är förknippad med gudstjänster och påskpsalmer. Gudstjänsterna har många uttryck för glädje. Vita textilier, liljor och ljus som pryder altaret är alla förknippade med glädjen. 

Påskdagen firas i kyrkan samt i det Svenska folkhemmet. I hemmen går påskmat varmt hela påskhelgen. Det äts ägg, lamm, gravad lax, Janssons frestelse och mycket andra godsaker. Ägg går hand i hand med påsken och äggen är en symbol för liv, vilket knyter ihop med Jesu återuppståndelse. Ägget representerar liv och ur det hårda skalet, som är en symbol för graven, bryter Jesus fram. Vidare är färgtemat gult. Gula pynt finnes överallt under hela påskhelgen. Även den gula färgen är förknippad till ägget, eller snarare hönan som kommer från ägget. 

 

Pingstdagen

Pingstdagen infaller 10 dagar efter Kristi himmelsfärdsdag och 7 veckor efter påskdagen. Den kristna traditionen firas i kyrkan. Syftet är att minnas att den Helige Anden visade sig för lärjungarna och därmed även bildade den första kristna kyrkan. Därför brukar pingstdagen ses som kyrkans födelsedag. Pingsten brukar också kallas för hänryckningens tid. Historiskt har pingsten varit centrerat till firandet av kyrkobyggnaden. Man har pyntat kyrkan med bland annat lövruskor och ljus. I ännu äldre tradition har pingsten varit en dag för att offra. Här fördes en pingstbrud fram i kyrkans hallar samt från gård till gård för att uppmana gåvor. Hon var uppklädd i bröllopskläder, fast oftast inte av lika bra kvalitét som vid ett riktigt bröllop. Traditionen med pingstbrud kom att bli något kontroversiellt som idag har en helt annan innebörd, då det är vanligt med giftermål på pingstdagen.

sv_SESwedish